Jag vet inte ens hur jag ska börja denna texten, inte heller vet jag hur jag ska lyckas formulera mig utan att jag skriver något olämpligt, men jag ska försöka. Jag ber er snälla dela detta vidare överallt, jag är så jävla ledsen/slutkörd just nu och jag vet inte vad jag ska ta mig till längre! Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska lyckas få ihop det, få ihop livet, kunna försörja mig och mina barn, kunna sova om nätterna. Jag vet inte hur jag ska göra längre.. Så snälla hjälp mig!
Jag vill även be om ursäkt för att detta inlägg blev väldigt långt, men jag måste få ur mig detta.
Gårdagen började sååå bra, jag vaknade med lite mer energi än vanligt (utbränd som ni vet) och det var riktigt fint men kallt väder ute samt skulle bli sol under dagen. Pojkarna var glada och taggade för igår var nämligen första dagen på typ en månad hemma pga sin sjukdomsproblematik med speciellt immunbristen här i april. (under feb+mars gick han på förskolan med vissa hemmadagar/sjukhusdagar men klarade det tack vare 2 st starka antibiotika kurer som vardera var 2 veckor långa)
Max var sååå glad när vi kom till förskolan, hans kompisar kramade honom och han sken upp som en liten sol ❤ sprang lyckligt runt med sin lilla ambulansbil i handen och varvade med att krama sina fröknar, skratta sådär gott som bara Max kan och åka några varv på deras inomhusrutchkana så de långa blonda lockarna flög efter honom samtidigt som han tjöt av skratt ❤
Jag fick reda på att de skulle gå till skogen och utforska naturen tillsammans med babblardockan dadda. Och jag lämnade en super glad unge som jag visste skulle njuta heeela dagen då han saknat allt detta samt att gå till skogen är bland det bästa han vet!
Detta var alltså en av sakerna som kommunen påpekade redan i sitt kommuniceringsmaterial att Max minsann inte alls var sjuk ofta och att han minsann var som vilket barn som helst… 🔫 Detta trots att de inte ens gått efter rätt närvarolistor samt att typ hälften om inte mer av alla läkarbesök/halva dagar mm inte ens var dokumenterat.
I alla fall så för att ta det från början Så ansökte jag om assistans hos kommunen i juli 2016. Under denna tiden så har vi haft 3 st olika handläggare i ärendet. Man gjorde absolut ingenting förrän i slutet av januari 2017. Man vägrade dela med sig av utredningsmaterialet till försäkringskassan inför mitt möte med just fk månaden efter (Man orkade inte heller vänta på fk till denna månad dvs feb då man ansåg att kunde jag inte ha möte i januari så skulle de avslå ansökan på en gång då den tagit för lång tid helt plötsligt) att jag hade haft samma möte med kommunen, vilket hade kunnat underlätta för både mig och min handläggare där, detta trots att man veckan efter detta viktiga möte skickade ut utredningsmaterialet som en kommunicering till mig.
En kommunicering där hela materialet var helt bristfälligt och jag fick skicka 10 a4 sidor i textstorlek 11 tillbaka till dem med bara rättningar!! Man valde även att posta detta till mig på en fredag med rekommenderad post vilket gjorde att jag fick avin från mitt postombud på onsdagen och jag kastade mig iväg med Max efter hans läkarbesök bara för att hinna hämta det. Samt bara för att upptäcka att man i kommuniceringen bara gav mig till fredag samma vecka att läsa igenom allt – gå igenom material med förskolan – gå igenom material med min kontaktperson – rätta materialet – skriva ut och posta materialet – samt se till att det låg på deras bord just den fredagen!!? Dvs på 3 jävla dagar skulle jag lyckas med detta trots att de var fullt medvetna om min situation som ensamstående sjukskriven utbränd mamma och att Max dessutom är multisjuk!!?
Dessutom medans jag desperat försökte få tag på min handläggare via telefon, så fick jag reda på av förskolan som hen haft möte med att hen tydligen skulle sluta denna fredagen när materialet senast skulle vara på hens bord! Detta var även något som hen varken nämnt på vårt möte en månad tidigare eller via övrig kontakt efter det så som e-post/telefon/brev eller liknande. Inte ett jävla ljud utan det får jag alltså reda på av en tredje part.
Efter att ha stressat ihjäl mig då jag efter många om och men fick en veckas extra tid att inkomma med mina synpunkter angående materialet jag får även dispans att maila in det, så lovar man även att höra av sig snarast men senast om en vecka med svar om vem som skulle ta över vår utbredning (för det hade man inte ens beslutat om innan vår handläggare slutade).
Min mamma får ta ledigt från jobbet för att jag ska kunna skriva klart allt då Max är hemma sjuk igen (vilket han aldrig var enligt dem).
Den 10 mars skickade jag in mina synpunkter och rättningar på utredningen. Nu den 10 april påstod man att man äntligen hade postat beslutet. Den 13 april ber min kontaktperson på assistansbolaget om att hen ska skicka beslutet även till hen.
Den 18 april mailar jag och talar om att jag ännu inte fått någon avi från posten och dubbelkollar att handläggaren verkligen postat med rek osv. Får till svar ”att det kan ta några dagar för posten ibland”..
Igår den 19 april får jag via mail från min kontaktperson på assistansbolaget reda på att de har avslagit ansökan på grund av att de inte anser att Max ens tillhör personkretsen!!?
För det första så har jag fortfarande inte fått något beslut eller avi för den delen ännu!
För det andra så har de alltså i nästan ett år utrett om han tillhör personkretsen eller ej?! Dvs om han har rätt att få hjälp via LSS och deras olika resurser/olika typer av avlastning/hjälp mm man kan söka.
”Så efter nästan ett år så avslår kommunen min ansökan om assistans åt Max då de inte anser att han är tillräckligt sjuk/drabbad, de anser att han inte ens tillhör ”personkretsen”. Dvs att han inte ens är berättigad hjälp via LSS.”
Man nekar alltså detta trots att jag har lämnat intyg på hans sjukdomsproblematik där högt rankade specialistläkare på dsbus intygar att han kommer fortsätta ha problem i flera år om så inte för alltid!
Jag har lämnat intyg från specialist logoped på munHCenter angående hans matträning osv. Intyg från alla jävla håll! Men nej då ska vi inte få hjälp alls!
Trots att tex försäkringskassan ansåg att han minsann tillhör personkretsen dvs LSS i sin utredning! (som för övrigt var proffsigt gjord)
Men att han pga att domen i högsta insats angående sondmatning som ett grundläggande behov ej har kommit ännu inte kunde beviljas mer tid än 3,5 timmar per vecka just nu (vilket jag givetvis även kommer begära omprövning av). 3,5 timmar per vecka som i så fall skall ligga på kommunen att utföra då de hamnar under 20 timmars gränsen (över 20 så hamnar det på försäkringskassans bord).
För att göra det ännu roligare så tog det kommunen ca 3 veckor att överhuvudtaget tala om vem som tagit över vår utredning. Något som jag dessutom själv fick jaga och fråga om!
Som om allt detta inte vore nog så har jag även en ytterligare del till att berätta i det hela.
Jag ansökte i januari 2016 om avlösarservice 7 nätter per vecka. (samma jävla visa med utredningsmaterialet som var under all kritik och som bara var på sandlådenivå som jag fick rätta enormt)
Denna ansökan lämnade jag in då LSS dvs kommunen kom på hembesök hos mig efter att vi haft ett så kallat ”Västbusmöte” i december 2015 då man redan då från vården flaggat ett bra tag för att jag behövde hjälp med Max och hans behov/sjukdomsproblematik. Läkare hade tom skickat brev till kommunen där hen bad dem hjälpa mig utan respons.
Beslutet angående avlösarservicen kom inte förrän 30 Maj 2016 dvs dagarna innan Max låg på operation inne på dsbus för andra gången angående pegen mm.
Först IDAG den 20 april 2017 ska kommunens bemanningsenhetschef komma hit med 2 tänkbara kandidater, de enda jag någonsin fått träffat!! De enda som hen överhuvudtaget har lyckats få tag på under ETT ÅR!?
Ett beslut som dessutom löper ut nu i slutet av Maj 2017 då det bara gällde ett jävla år!!
Ett beslut som jag inte har en aning om ifall vi kommer få hinna förlänga nu i väntan på överklagan osv angående assistansen. Ett beslut som gett mig ångest i över ett år pga allt jävla strul och alla dagar som brunnit inne som vi inte kommer kunna få nyttja!
Jag vet alltså inte om jag idag kommer behöva träffa personer som troligtvis inte ens kommer hinna börja jobba här hos oss innan de tvingas sluta för att kommunen kommer fortsätta förstöra för mig och mina barn. Jag har ingen aning alls om hur det kommer gå, vad som händer nu eller liknande. Jag vet ingenting.
Det enda jag vet är att detta systemet är helt sjukt! Att sättet vi behandlar våra sjuka och personer med funktionsnedsättningar är under all jävla kritik!
Jag vet att detta kom som ett ytterligare jävla slag rakt i magen på mig och jag vet ärligt talat inte hur jag ska lyckas orka med allting hur länge som helst. Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre.. Jag har liksom kämpat i över 2 år och bett på mina bara knän för att få hjälp! Slagits med näbbar och klor för mitt barns rätt till hjälp/vård/stöd osv. Och man bara sparkar undan benen på mig gång, på gång, på gång, på gång.
Jag mår på riktigt illa, har huvudvärk dagligen och migrän varje vecka. Jag sover knappt om nätterna och oroar mig varje dag för hur jag ska lyckas lösa detta. Hur ska jag lyckas få rätt hjälp åt mitt barn? Och utan assistans, hur ska jag överhuvudtaget kunna försörja oss? För vad jag vet så finns det ingen arbetsgivare i världen som vill anställa en ensamstående mamma som måste vabba jämt och som emellanåt är borta i månader!
Inte heller vet jag något jobb där jag kan jobba hemifrån men få välja själv vilken tid på dygnet jag jobbar..
Så snälla hjälp mig! Vad ska jag göra? Finns det någon advokat där ute som kan hjälpa mig utan att jag blir helt ruinerad? Finns det någon som på något vis skulle kunna hjälpa mig?
Och snälla igen dela detta inlägg vidare överallt så att verkligheten kommer ut! Så att folk få se hur vi behandlar de som verkligen behöver hjälp idag. Så folk få se jävla hemskt klimatet verkligen är inom personlig assistans och hur trampad på man blir när man ber om hjälp. Hur vi behandlar våra sjuka barn idag, multisjuka barn och barn med speciella behov som behöver hjälp i vardagen. (Såklart även ungdomar och vuxna)
Hjälp mig hjälpa Max ❤ Hjälp mig försöka lösa det här kaoset..
#räddalss #lssärfrihet #lss #personligassistans #assistans #assistansansökan #assistansärfrihet #mamma #ensamstående #ensamståendemamma #multisjuktbarn #sjuktbarn #svårtsjuktbarn #peg #sondmatning #knapp #matdropp #immunbrist #infektionskänslighet #jejunostomi #jejuno #andningsproblem #andningsuppehåll #förslappadeluftvägar #prs #pierrerobin #pierrerobinssekvens #mammablogg #mammablogger #blogg