Den här ständiga virvelvinden av känslor och händelser som aldrig tar slut. Vissa av dem å både gott och ont, men de flesta hade jag nog helst gärna bara velat slippa. Det tar så otroligt mycket på energin och den lilla orken man redan har.

Det har varit så mycket strul med storas barnomsorg så det är helt galet! Barnomsorgen som egentligen bara ska funka och som i detta läget då det är livsviktigt att den funkar. För att stora killen ska slippa åka med på alla dessa läkarbesök, utredningar osv. Som tur är så har jag fått hjälp att driva denna frågan vidare av både kuratorn på barnsjukhuset men även av barnpsykolog samt barnläkare. Jag valde även att gå över huvudet på de som har hand om honom idag och skickade istället ett argt samt förtvivlat mail till ansvarige på kommunen. Detta har ÄNTLIGEN gett utdelning och jag satt idag och grät av lättnad! Det är än så länge endast 99 % (vilket räckte gott för mig, haha) men eftersom jag inte fått hem papper på allt ännu så väntar jag att avslöja exakt vad som kommer ske tills det är helt formellt färdigt!

Nu ska jag fixa lite lunch till oss tre här hemma då vi snart ska åka till barnmedicin för bland annat en utvecklingsbedömning av Max samt att det ska skrivas massa nya intyg, det är dags för en ny ansökan till FK angående vårdbidraget, samt nya intyg behövs till barnomsorgen mm.

Utvecklingsbedömningen är den som jag gruvar mig mest för, men det ska bli otroligt skönt att få den gjord. Så att (om det nu kommer behövas) den bollen kommer i rullning så fort som möjligt! Så vi slipper stå där sen och fortsätta trampa vatten för att försöka överleva.

Tack för att ni tar er tid att följa oss, Kram!