Ångest, Beteemdeproblematik, Bo på landet, Ensamstående, Familjen, Föräldraskap, Framtiden, Funkisförälder, Gården, Inredning, Jag tycker till, Kommunen, Lantliv, Livet, Mamma, Max, Myndigheter, Sebastian, Utbrändhet, Vardag

Lite förändring – Lite energi

Lördag, mysdag och försök till att samla lite energi.

Idag känner jag mig verkligen som världens tråkigaste morsa. Men jag tror faktiskt att barn kan behöva ha lite tråkigt ibland, även fast man som förälder genast ger sig själv dåligt samvete på en gång.
Pressen på oss föräldrar idag är onödigt hård, samtidigt som det är vi själva som faktiskt sätter standarden. Vi påverkas så enormt av sociala medier idag, av tv, film och övrig media. Har vi inte den perfekta fasaden, den perfekta trädgården, det mest moderna huset osv så klandrar vi oss själva.

När man då som ensamstående förälder på heltid till exempel inte hinner med lika mycket som föräldrar som lever i tvåsamhet, så är man ändå så dum att man sätter samma press på sig att hinna med lika mycket som två föräldrar hinner per dag.
Man sätter press på att hitta på pedagogiska aktiviteter för barnen, man ska laga all mar från grunden. Man ska ha en kliniskt rent hem och ändå lyckas leva med (som i mitt fall) två barn i åldrarna fem och snart fyra. Vilket i mitt fall, som jag gärna delar med mig till er, är totalt omöjligt!

Så för att få något vettigt gjort idag så har jag faktiskt (med handen på hjärtat) mutat mina barn med deras plattor, film på tv:n och snacks! Den typen av dålig morsa är jag! Men jag har tack vare det fått hängt tvätt samt vikt massor med tvätt.  Städat i skåp och grejat allmänt här hemma (som såklart inte syns ändå).
Slänger in lite bilder här på när jag trots allt lyckades flytta upp alla gardinstängerna här hemma. Tänk att såpass små förändringar faktiskt kan göra otroligt mycket. Både för rummet i sig och för ens egna energidepåer.
Jag upplever det så i alla fall! Att när man känner och ser att man får gjort något som verkligen syns så får man lite energi påfyllning.
Vilket man som utbränd ensamstående småbarnsmorsa inte tackar nej till direkt!

En effektiv förmiddag

Dessutom har jag idag gjort så gott som jag har kunnat med att försöka dela vår historia vidare till övriga media. Jag har fått några svar redan, så förhoppningsvis kanske det leder till något ytterligare.
Min högsta önskan är att vår historia sprids så att denna fruktansvärda mardröm får ett slut!

Förhoppningsvis kan jag hjälpa någon att undvika samma situation som vi hamnat i. Kanske kan min historia samt det vi behöver gå igenom nu. Göra så att de som kommer efter oss slipper samma brutala och elaka behandling!

Förhoppningsvis gör detta att Ale kommun och övriga kommuner med samma synsätt samt tar sig i kragen. Börjar se till invånarnas samt individernas behov och inte bara ser till pengarna. Det synsättet gör mig illamående på riktigt!

Jag funderar dagligen på hur många individer som kommunen har nekat i dörren. Som i sin tur inte har vågat ta det vidare. Eller som inte har haft möjlighet att ta det vidare? Eller som inte har haft förmågan att föra sin talan mot en kommun och deras jurister! Jag blir arg bara av tanken, får jag möjlighet att jobba för att hjälpa andra sedan så hade det varit underbart.

För just nu kan jag bara försvara mig själv och barnen. Men drömmen växer starkare för varje dag att få möjlighet att hjälpa andra utsatta individer/familjer i framtiden. För såhär SKA det inte behöva gå till!

Hoppas att ni alla har haft en underbar lördag! Nu ska vi krypa till kojs snart för att ladda ny energi inför morgondagen. Förhoppningsvis är denna mamman lite roligare då också, med lite mer energi. Och lite mindre migrän, haha! Stora kramar från oss alla tre!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *