Infektionskänslighet, Lungmottagningen, Max, Sebastian, Sjukdom, Vardag

Idag och för ett år sedan.

För ett år sedan idag träffade vi äntligen den allra bästa läkaren i Göteborg som även har ryktet om sig att faktiskt vara bäst på andningsrelateradebesvär och som även har stor koll på andra medicinska besvär. Jag minns så väl lättnaden när jag på en gång märkte hur kompetent han var. Sen dess har vi fått så oerhört mycket hjälp av lungmottagningen att jag inte vet hur jag någonsin ska kunna tacka dem.

Förra året hade jag legat inne med Max i några dagar pga att han hade insjuknat så mycket som han så lätt gör varje gång han får en infektion som på något sätt hamnar i luftvägarna. Han behövde på bilden syrgas vid sömn då han låg på 90-91% i syresättning men även konstaterades ha en lunginflammation.

Det tragiska och ironisk i detta är att här sitter jag nu med en Max som spytt varje dag sen i onsdags (även om jag inte vet när själva magsjukan bröt ut så har han spytt minst 1-2 gånger varje dag) och som sen igår även har börjat få hög feber.. 😔 Detta är aldrig ett gott tecken när det kommer till Max, hög feber brukar inte innebära något gott.. Utan min rädsla och oro grundas i kombinationen av hans förlsappade luftvägar och kräkningarna, detta gör att risken för aspiration är väldigt hög.. Dvs risken att det skulle hamna i lungorna är väldigt stor.. Andningen är än sålänge inte så ansträngd men febern är envis och det gillar jag inte alls.. Det är tyvärr aldrig ett gott tecken. Så håll tummarna för min lilla kämpe nu, att han slipper bli sämre och att han slipper bli inlagd på sjukhuset igen. ❤

Storebror kämpar på, han är ju inte lika “van” att kräkas och tycker att det är hemskt obehagligt. Men han kämpar på även om han tycker att det är hemskt tråkigt att ha ont i magen och inte kunna äta ordentligt innan magen bestämt sig för att han ska få behålla det. Min stora duktiga kille ❤

3 thoughts on “Idag och för ett år sedan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *