I söndags åkte prinsessan!

Jag har verkligen världens bästa “team” runt mig när det kommer till hästen, träning och kunskap. Jag är så otroligt tacksam för all den hjälpen jag får med min älskade tös!

Så efter alla förberedelserna i helgen och lämnaden av utrustning samt annat smått och gott hos Neytiri’s fina uppfödare Maria, så åkte hon vidare till bästa Hanna i söndags för att sättas igång igen. ❤ Jag kunde inte känt mig tryggare!

Då Neytiri är min drömhäst, den där hästen jag har önskat mig hela mitt liv men aldrig haft råd att köpa färdigutbildad, så har jag vänt ut och in på både plånbok samt mig själv för att ha råd att ha kvar henne sen dess att jag blev lämnad för lite mer än två år sedan. Och eftersom jag själv inte har tiden jag önskar och behöver pga Maxens vårdbehov mm så har jag fått stalla upp henne på “fullservice” där allt ingår sen i mitten av Mars 2015, samt “fullservice+ridning/inridning” därefter. Annars vet jag inte hur jag skulle få ihop livet alls.

Och att få såhär fina uppdateringar av uppfödare Maria värmer hela mitt hjärta ❤ Finns nog inte någon mer än henne som jag litar så fullt på när det kommer till hästeriet.  Hon är ofantligt duktig och besitter en enorm kunskap, och Hanna likaså. Så kunde inte känt mig tryggare trots att jag inte kan delta själv som jag hade önskat.

Ha en fin dag nu allihopa!

#blogg #häst #unghäst #fyrårstestet #tillridning  #inridning #hästar #toppbloggare #mamma #mammalivet #mammablogg #mammablogger #nouw

Grattis min prins!

Igår fyllde min älskade lilla krigare hela tre år ❤
Tänk att han trots sina knappa 87 cm redan är tre år! Vart tog tiden vägen?
Känns som igår när jag fick se honom i operationssalen första gången, min fina lilla prins med sin vackra lilla minihaka ❤

Gårdagen spenderades som sagt med farföräldrarna och pappan hemma hos mig. Och nu i helgen blir det kalas med min sida av släkten, då min syster var bortrest denna helg.

Idag har jag och Maxen flängt runt hela staden och besökt göteborgs båda sjukhus. Dels var vi på munhcenter och sen på lungmottagningen för provtagning. Han skötte sig som den klippa han är! ❤ Och charmade all personal i vanlig ordning.

Imorgon får han äntligen gå till förskolan igen och då kommer även lss ut för sin observation angående utredningen om assistans. Känns som om det händer massor just nu! Jag hoppas innerligt att det leder till något bra.
Kram på er alla!

Välkommen till familjen!

Igår var en bra men jobbig dag, jag började dagen med att sitta i möte med Maxens underbara pedagoger och försöka gå igenom allt som hänt och som komma skall. Det kommer ju bli en hel del förändringar i deras arbete med honom efter operationen osv. En hel del omställningar för oss alla om man säger så och vi vet ju inte hur snart det kommer att ske utan vi får helt enkelt börja planera redan nu så att de hinner få möjlighet till utbildning och planering inför detta.

Sen åkte jag faktiskt och kollade på bilar. Jag har haft kontakt med en bilfirma rätt länge då jag har vissa krav på den bilen jag  behöver ha med tanke på var och hur jag bor, samt plats för barnstolar, barnvagnar, hundbilburar osv. Det har varit lite svårt att hitta en bil som har allt det där jag behöver och som ändå ligger i den prisklassen jag har råd med idag.

Men i alla fall, igår var jag och provkörde två stycken som jag fått hjälp av närstående att kika på innan (magsjukan kom ju och gjorde Max så dålig i mer än en vecka bla). Och jag hade tur! Så igår blev jag lyckligt ägande av en Volvo V70 diesel med automatisk växellåda.

Ska bli så skönt nu att slippa behöva oroa sig även för bilen! Den är i väldigt fint skick trots att den är begagnad och bilfirman är otroligt bra att ha och göra med! Så jag känner mig trygg 😀 För det är faktiskt en riktig djungel detta med bilköpande och speciellt begagnade bilar.

Vill rikta ett enormt stort tack till de underbara vänner och närstående som hjälpte mig att hitta rätt bil och som även hjälpte mig att få till tid att provköra samt ställa rätt frågor mm. Då bilar inte alls är min specialitet 😅❤ Tack fina ni, ni vet vilka ni är!

Nu ska jag snart hämta bustrollen på förskolan och sen hoppas jag på en hyfsat lugn kväll. Då helgen innebär kalas för Maxen som blir tre år på söndag och besök av farföräldrarna mm. Dvs fullt upp!
Kram på er!

Brev från SVT!!

I förra veckan la SVT ut ett inlägg på fb som jag kände mig oerhört lockad att svara på vilket ledde till att jag senare på dagen fick ett pm från dem. Ni kan ju gissa hur glad jag  blev!

För finns det något som Maxen älskar mer än att spela på plattan så är det programmet Labyrint på Barnkanalen! Varje vecka innan julkalendern började så räknade vi ner varje vecka och hade “slajmafton” varje onsdag.
Nu förra veckan fick jag reda på att de nya avsnitten skulle börja denna veckan och då kunde jag inte låta bli att skriva en kommentar på deras inlägg på fb och berätta om min robotälskande son som kan alla robotarna utantill. Samt hela förra terminen spenderat all sin tid på att “leka/vara” Taurus och Bulten (vilka är de stora favoriterna även om tex Minus är högt älskad han med 😅).

Iallafall igårkväll kollade jag brevlådan efter dagens alla bravader och upptäckte att SVT postat ett fantastiskt fint brev till Robot-Max ❤ med tillhörande “tatueringar” av de älskade robotarna men även en autograf av självaste Diadalos himself. Vet inte om det går att beskriva lyckan och vördnaden ordentligt som lyste ur ögonen på honom och Storebror när de öppnade kuvertet och jag läste vad det stod.

Det brevet gjorde hela den tunga kvällen så mycket lättare och lyckan i Max ögon var värd alla torkade spyor i världen ❤
Så från djupet av mitt hjärta, TACK snälla SVT och Barnkanalen! Ni gjorde en liten kille så glad! Nu räknar vi ner till nästa Tisdag då det är dags igen för en ny “slajmafton” här hemma och veckans höjdpunkt med Taurus, Diadalos och gänget!

#barn #barnkanalen #svt #svtplay #tv #labyrint #robot #mamma #ensamståendemamma  #älskadebarn #familjen #lillafamiljenannorlunda #mommylife #mom #momlife #mammablogg #mammalivet #mammablogger

Grattis Max 2 år!

Min fina lilla krigare, min stora fina kille. Min älskade underbara busunge! Världens tuffaste envisaste och världens mest bestämda lilla trollonge. Min alldeles fantastiska älskade son! ❤

Igår den 5/2 blev du hela 2 år gammal, vilken resa det har varit. Alla utmaningar vi stått inför, alla jobbiga stunder vi kämpat oss igenom. All sjukdom, alla läkarbesök, alla utredningar..

Att få se dig utvecklas från att knappt få i dig mat alls, till att lära dig gå, höra dina första ord och höra dig lära dig nya ord varje dag. Att få se hur enormt mycket du utvecklades från det att du äntligen fick rör i öronen och då äntligen kunde höra 1 och 1/2 år gammal.
Att idag se dig skina av lycka med ett leende  från öra till öra nu när du äntligen får vara på dagis och leka med andra barn i din ålder.

Att få lov att vara din och din storebrors mamma är det allra bästa i hela världen! Jag är så oerhört tacksam för att jag får vara eran mamma och jag kommer alltid finnas vid er sida!

Dagis premiär

Dessa bilderna från förra veckan är helt underbara! Den totala lyckan i hans ögon går ju bara inte att missa!
Förra veckan var första “lugna” veckan på flera månader, med det så menar jag enbart ett jobbigt läkarbesök på barnsjukhuset. Så ÄNTLIGEN fick vi möjlighet att besöka dagiset som har gett Max en plats och är villiga att försöka ta sig an utmaningen med hans egenheter och lite väl komplicerade situation. Vi hann bara hälsa på 3 gånger och stanna runt 1-2 timmar per gång.
Men att se honom så lycklig som han var där med alla de andra barnen, med fröknarna och hela upplevelsen i sig. Värmer fortfarande mitt hjärta bara jag tänker på det!

Jag har fullt förtroende för både personal och dagiset i sig, men än så länge hänger ju allt på hur Max klarar av det. Både med sin enorma matproblematik samt sin infektionskänslighet. Läkarna har inte haft så stora förhoppningar ännu att han ska klara av den biten, men jag känner att jag måste i alla fall testa. Göra allt för att ge det ett riktigt försök! Annars är jag tyvärr även övertygad om att jag kommer få det kastat i ansiktet om vi nu behöver söka oss vidare för att få hjälp via Kommunen/Lss/socialen med vad som i så fall lutar åt personlig assistans eller liknande.

Just nu ligger jag och lyssnar på när pojkarna andas, även om det som sagt värmer mitt hjärta att se han så lycklig så har vi denna veckan behövt hålla oss hemma pga sjukdom med feber, förkylning osv. Och att höra hur tungt det är för honom att andas emellanåt nu trots både nässprayen och inhalationerna innan läggdags, gör att det skär som knivar i hjärtat på mig. Han får andningsuppehåll emellanåt men har bara vaknat 2 gånger i panik ikväll/inatt än så länge. Jag får vara glad för det lilla och att han inte har kräkts ännu även om det var otroligt nära innan läggdags.

Gudarna ska veta att det är otroligt svårt att koppla av och försöka somna till detta, när man ständigt behöver vara på helspänn och vakna av minsta lilla ljud.

Storebror vaknade innan också i panik och bara stor grät hur länge som helst innan han lyckades lugna sig lite och somna om i min famn. Älskade fina lilla barn vad jag önskar av hela mitt hjärta att jag skulle kunna trolla bort allt ont i ditt liv. Jag önskar så att allt såg annorlunda ut och att du inte behövde gråta dig till sömns av saknad efter personen som du trodde aldrig skulle lämna dig. Jag önskar så att jag kunde göra någonting, någonting mer..
Men som barnpsykologen sa, så har jag gjort allt jag kan och tusen gånger mer än många andra. Jag kan inte tvinga fram något och inte heller ska även det behöva ligga på mina axlar.

Det är oerhört tufft ibland, men så länge jag har mina älskade busungar bredvid mig så tar vi oss igenom allt. För dem skulle jag kunna flytta berg och lyfta hus, gå igenom eld och vatten. Det är för deras skull jag aldrig tänker ge upp.
God natt fina ni!