#NOUW30DAYSCHALLENGE

Så nu ska jag också skriva ett inlägg angående #NOUW30DAYSCHALLENGE så jag som plus i kanten även an vara med och tävla om de fina priserna. Vem hade inte velat åka till London liksom? Hallå eller, ensamstående mamma till två små barn under fem år ? enda egentiden jag eventuellt kan få är när de båda två har möjlighet att gå på förskolan och då har jag allt annat kring vården/myndigheterna/alla kontakter att styra upp. Så jag hade garanterat inte tackat nej direkt!

Nej men seriöst, vem mer är på den här fantastiska utmaningen som #nouw har kommit på? Jag tycker att det ska bli otroligt roligt då ett av mina mål det här året är att bli mer professionell i mitt bloggande och att få både mig samt bloggen att växa så mycket som möjligt. Dessutom tycker jag att det kan vara väldigt utvecklande för mitt skrivande, att få möjlighet att utmana mig dagligen för att producera så bra texter som möjligt.

Så kan inte du också vara med och tävla om din blogg ligger på nouw.com! Annars kanske du kan vara med ändå? Kanske kan det hjälpa dig med ett peppande tänk och kanske även se det som en egen utmaning för att utveckla dig själv?
Killar och tjejer nu kör vi! Länka gärna era bloggar i kommentarerna nedan så ska jag försöka gå in och kika på dem alla! ❤

https://nouw.com/magazine/boosta-din-blogg-och-vinn-resa-till-lond-4221?cache=119420113

Namnbyte på gång!

Har så himla mycket roligt på gång just nu så det är helt galet! Det är så kul, jag känner hur jag lär mig mer och mer för varje dag som går, personlig utveckling “Here I come!”

Så det kommer ske lite förändringar här nu på bloggen, bla då jag blivit uppmärksam på att texter tas utan att man frågar om lov, men främst för att jag känner att detta är nästa steg för mig i den riktningen jag vill gå. Åt en mer professionell riktning, där jag kommer satsa mer och mer för att få bloggen så stor som möjligt. Men med en hög nivå på inlägg/texter samt övrigt innehåll.

Så välkomna att följa med till nästa nivå och kom gärna med tankar samt idéer om ni anser att det fattas något. ❤

Mitt nya bloggnamn blir Nalima, ​så de adresserna ni hittar mig på nu är följande:

#mammablogg #mammaliv #blogger #nouwblogger #nouw #personligutveckling #blogg #mama #viföräldrar #föräldrablogg #topblogga #siktamotstjärnorna

Mål 2017

Jag har tänkt försöka ge mig själv en spark i arslet genom att sätta upp en lista med mål som jag hoppas och önskar uppfylla innan 2017 är slut. Har man väl fått ner sina mål på en lista så är tror jag att det är lättare att få både inspiration och dragkraft till att både lyckas och ta tag i dem sakerna man behöver för att komma dit.

Min lista:

  • Få till en lösning med assistans eller avlösning så att jag och barnen kan få ett så “normalt” liv som det bara går.
  • Skaffa ett jobb! Om det är på heltid eller deltid är inte relevant, jag vill ta en dag i taget och se vilka förutsättningar vi har för att må så bra som möjligt först och främst.
  • Se till att Ziz Neytiri visas på fyraårstestet
  • Komma tillbaka upp i sadeln igen och ha möjligheten att tillbringa mycket tid i stallet igen tillsammans med min älskade prinsessa Ziz Neytiri
  • Utveckla mitt bloggande mer, se till att få mer spridning/nå ut till fler läsare, blogga regelbundet och mer professionellt.
  • Starta eller komma i startgroparna för eget företag. (ska bara bestämma mig för vilken av alla hundra olika idéer som min älskade galna hjärna bollar runt hela tiden, haha)
  • Läsa en eller några kurser som intresserar mig och ger mig nya kunskaper samt hjälper mig utvecklas.
  • Börja måla mer kontiunerligt
  • Se till att ha en mer ekonomisk stabilitet
  • Lära mig mer om aktier och fondsparande
  • Satsa stenhårt på sjukgymnastiken och förhoppningsvis lyckas stabilisera upp kroppen någorlunda igen efter krocken samt graviditeterna + mina sjukdomar.
  • Fortsätta med renovering/ombyggnation av gården/huset/stallet, samt sätta upp staket + grind runt själva tomten runt huset.
  • Fortsätta hjälpa människor i behov och nöd med det jag kan.
  • Förhoppningsvis köpa en “nyare” bil än den jag har idag.

Har ni några mål för 2017? Eller kanske några bra tips? ? Kommentera gärna här nedanför!
Ta hand om er!

Tjäna pengar hemifrån – del 1

Att inte ha kunnat jobba på över 2 år är inte så särskilt ekonomiskt direkt, det är ju inte direkt något man väljer frivilligt. Som ni alla vet håller jag ju på och ansöker om assistans, det är en enormt komplicerad och utdragen situation som tar oerhört mycket tid samt energi. Eftersom jag inte kan påbörja min egen “rehab” (satsa på mig själv och ta mig tillbaka från utbrändheten) förrän min dagliga situation med Maxens tillsynsbehov är löst. Men det har inte hindrat mig från att tänka lite utanför boxen!
Något jag dock brukar göra då jag har en viss oförmåga att bara ta det lugnt utan trivs alltid bäst med typ tusen olika bollar i luften och försöker alltid finna nya lösningar samt idéer. Vilket de flesta vet om som känner mig, haha! ?

En sak jag kikat på ett tag är bland annat de olika möjligheterna som finns för att jobba hemifrån, då det är mitt mål att kunna jobba hemifrån sen så mycket som möjligt framförallt för mina barns skull men även för min egen skull, min kropps skull. Tyvärr är de flesta jobb som finns online bundet till ett schema på något sätt och tills dess att jag har löst situationen här hemma så är det inte ett alternativ som skulle funka för mig, däremot skulle det säkert passa någon annan som inte har barn som är såpass sjuka som Max eller helt enkelt personer utan barn.

De andra alternativet för jobb hemifrån verkar vara via antingen kontakter eller via att man startar sig ett eget företag som går att bedrivas enbart hemifrån. Tex webbshop, erbjudanden av tjänster mm. Sen finns det ju även vissa anställningar där du har möjlighet att ibland jobba hemifrån.

Det jag kikar på nu är iofs inte ett jobb men dock något som kanske kan komma att ge några extra kronor på kontot eller via presentkort per månad, men då jag först vill utvärdera om detta är något som är hållbart i längden. Det jag pratar om här är olika paneler och undersökningar du kan göra online. Det som krävs är att du har några minuter över och har en dator samt smartphone plus en bra internetuppkoppling. Jag tänkte att jag skulle försöka köra på dessa så helhjärtat jag kan här nu januari ut för att sedan tala om hur det har gått och om det är något att rekommendera, jag kommer då även länka de sidorna jag använt mig av då det är svårt kanske att veta vilka som är säkra och inte. ?

Hoppas att ni har haft en trevlig helg! Imorgon börjar allvaret igen och jag räknar ner tills på onsdag, jag önskar så att de har en lösning på lager och att det förhoppningsvis händer något som kan förbättra hans livskvalitet så snart som möjligt. Jag hoppas verkligen att de tar detta på allvar nu, då det är liksom inte hållbart att han ska behöva må såhär jämt, min älskade onge.❤

Äntligen lite glädjande besked!

Äntligen så händer det lite positiva saker i vårt en aningen kaosartade liv.
Min älskade vovve och prinsessa Lillan opererade den 15 november bort två knölar på Vetrinärstugan, då man efter undersökning och nålprover på dem inte kunde garantera att de skulle vara harmlösa. Man valde även att efter detta skicka knölarna på analys just för att få svart på vitt vad det kunde tänkas vara.

Här i fredags förra veckan ringde den opererande veterinären mig för att tala om att svaren hade kommit. Lite hjärtat i halsgropen hade jag och självklart kan man ju inte låta bli att tänka på vad det skulle kunna vara. De värsta tänkbara susar även de genom skallen på en. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på den oturen som jag brukar ha följeslag av.

Men som tur var så visade sig resultatet vara ofarligt! Vilket var otroligt skönt att äntligen få veta! Och onsdagen den 30 november åkte jag dit med Prinsessan för att få stygnen borttagna.
Så nu är hon friskförklarad och förhoppningsvis så slipper vi besöka veterinären på minst ett år ❤

Dessutom så har jag ÄNTLIGEN fått hjälp av två snickare från Veteranpolen att byta ut det gamla trasiga fula fönstret på övervåningen som, jag pga att jag blev lämnad helt själv för snart två år sedan samt pga Max komplicerade sjukdomsbild de senaste två åren. Inte har blivit åtgärdat förräns nu.
Men jäklar vad bra det blir!! Och vilken enorm skillnad det blev på värmen bara under första natten med nya fönstret i! 😄 Var som en stor sten lättade, att vi äntligen kan bli helt klara med övervåningen inom en rätt snar framtid. Och bara den biten med att slippa elda för kråkorna är helt underbar!
Känns så skönt att se hur långt jag faktiskt har kommit på de här snart två åren. Vilken resa och vilka omöjliga mål jag har uppnått!
Fantastiskt helt enkelt!

Hur får man orken tillbaka?

Hur får man orken tillbaka? Motivationen? Energin? Lusten att göra saker? Hur gör man?
Det är ju ingen hemlighet direkt att jag är utbränd och helt slutkörd både mentalt och fysiskt efter de snart två åren som jag fått rodda allting själv.
Och att hela tiden ligga på ett minimum av sömn, energi och motivation är då inte lätt.
Speciellt när man inte har någon möjlighet att påverka till en förändring mer än vad man redan har gjort. Eftersom bollen sedan långt tillbaka ligger hos utomstående på bla försäkringskassan, lss, sjukvården, rehabiliteringen, habiliteringen mfl.
Det enda man kan göra är att trampa vatten, försöka hålla huvudet över ytan och ta en dag i taget. Försöka samla krafter när det går och på något magiskt sätt få energi att bekämpa min “gamla” sjukdomsbild samt även lära mig tackla och leva med denna “nya” biten av den psykiska delen samt själva utbrändhets delen.

Så hur gör man då för att överleva? Hur gör man för att orka?
Ska jag vara helt ärlig så har jag ingen aning. Jag biter bara ihop och kör på, stångas vidare och trycker undan allt samt fortsätter framåt. Även fast kroppen emellanåt strejkar något så galet som synbortfall, migrän, obefintlig matlust, mental kollaps, tappar ord när jag pratar, glömmer bort allting och fruktansvärt störd sömn (förutom de “vanliga uppvaken” pga Max) mm.
Är det hälsosamt? Nej. Är det rätt sätt att hantera kroppens varningssignaler? Nej, absolut inte. Skulle jag någonsin råda någon annan att göra som jag gör nu? Aldrig!

Så vad vill jag säga med detta inlägg? Helt ärligt talat så vet jag inte helt säkert. Men jag är rätt övertygad om att jag inte kan vara helt ensam om att må såhär och det är faktiskt ok att erkänna för både sig själv och andra att man faktiskt inte mår bra alla gånger. Kanske kan andra få en insikt i hur det faktiskt kan vara när man är utbränd eller liknande? Kanske kan det få någon annan att be om hjälp? om stöd?

Har ni för övrigt några bra tips på hur man kan göra för att få motivationen och orken tillbaka? Min önskan är att i alla fall orka skriva mer här, men när livet kör ihop sig dagligen så vet jag inte hur jag ens ska formulera mig? Hur orkar ni andra som är aktiva i era bloggar? Har ni några tips?
Så länge det inte innehåller barnvakt så kan jag kanske försöka ta till mig dem, haha.
För ärligt talat så mår jag lite bättre av att få skriva av mig och ventilera mina tankar här.
Var rädda om er!

VABåret 2016

Alltså detta börjar bli rentav löjligt, rent av skrattretande. Man går bara och väntar på att någon från dolda kameran ska hoppa fram och säga “haha sorry men allt var bara ett sjukt dåligt skämt!”. Men tyvärr så händer ju aldrig det!

Just nu är jag så fruktansvärt less på allt, alla måsten, alla sysslor, alla läkarbesök, all planering, alla telefonsamtal, all städning, all medicinering, all extra tvätt, allt kaos och främst all jäkla sjukdom! Sen innan julafton 2015 har Max nu varit nästan konstant sjuk hela tiden.. Vi har hunnit med 2 lunginflammationer, dubbelsidig öroninflammation, åtskilliga infektioner i pegområdet, “vanliga” förkylningar och nu även Rotaviruset som nästan gjorde att han var tvungen att läggas in igen.

Allt detta har gjort att tillsammans med min nästan utbrändhet, inte har orkat skriva ett endaste litet ord här inne. Jag har bara försökt överleva, tagit en dag i taget, försökt hålla mig flytande. Det tar mer på en än man egentligen vill erkänna, att vara helt ensams med 2 små barn varav nu sista rundan var båda två rejält sjuka, varav Max som sagt låg och svajade på gränsen till att behöva läggas in akut.

Men nu försöker och känns det som om jag börjar se ljuset i den här sjukdomstunneln! Om inte annat så är ju äntligen våren på ingång med lite mera ljus, vilket kanske gör att man orkar lite mer,

Dessutom så har jag en hel del privata saker på gång som jag tyvärr inte kan avslöja ännu, men går de i lås så skulle det ändra helt på vårt liv och vår vardag! Enorma stenar skulle lyftas från mina axlar och ett helt berg av ångest skulle jag bara kunna håva iväg. Jag vågar egentligen inte hoppas ordentligt då så fruktansvärt mycket negativt har hänt det senaste åren, MEN jag är ju sån så jag ger ju aldrig upp. Så ni får mer än gärna hålla tummarna för oss nu!