Hemma igen efter en dag på språng!

Middag på restaurang med hela släkten!

Nu är vi äntligen hemma igen, ponnysarna har fått kvällsmat och hunden är rastad. Jag har slängt över lite bilder och det jag har filmat idag på datorn för att förhoppningsvis få ihop en helg-vlogg. Gärna inom en rätt så snar framtid, det är min plan i alla fall.

Dessutom så börjar min distanskurs i skrivande ikväll och det ska bli super kul. Hon som håller i kursen har dessutom jobbat med sitt skrivande i massa år samt driver egna sociala kanaler så som blogg/youtube/instagram osv.
Hoppas kunna lära mig massor med bra tips och råd, samt få möjlighet att utveckla mitt eget skrivande.

Man ska ju hålla sig sysselsatt har de sagt, haha. Det är ju inte direkt som att jag inte har något annat att göra! Men förhoppnings lyckas jag lösa det ändå, att multitaska är ju något som jag brukar göra rätt bra.

Imorgon kommer äntligen Max avlösare hit igen så min förhoppning är att få jobbat lite samt fixat lite med första uppgiften i kursen.
Samtidigt så önskar jag att jag kunde lära mig mer om rörlig media, lära mig att redigera bättre osv.
Jesus jag hör ju själv hur galen jag låter, det är nästan så att jag själv blir mörkrädd. Men de säger ju att det är bra att brinna för det man jobbar med, haha!

Max har i alla fall inte haft så hög feber idag och klarade av att stanna hela kalaset tack vare lite extra stöttning av alvedon. Även fast han är väldigt trött här nu ikväll så är det än så länge lugnt gällande sjukhetsfronten.
Sebastian är övertrött efter all lek hos sin mormor igår och all lek hos kontaktfamiljen i veckan. Tror han behöver en mamma att bråka av sig lite på och sen krypa upp i knät på och få vara “lilla Sebastian” igen. Det brukar bli såhär ibland, speciellt med alla hans känslor som bubblar upp emellanåt.

Hoppas att ni haft en mysig söndag, ta hand om varandra! Stora kramar från oss alla tre!

Kvällsevent på Arbetsförmedlingen!

Så var det dags för en kväll på Arbetsförmedlingen för att lyckas få lite klarhet.

Ikväll var det dags för en nätverkskväll/event på Arbetsförmedlingen här i kommunen och tack vare min mor samt mormor hade jag möjlighet att gå. Max har ju som sagt varit dålig i snart två veckor, så har jag inte vetat hur jag ska göra.
Men jag lyckades i alla fall komma dit! Man kan väl säga att jag tillsammans med Arbetsförmedlingen försöker få till en lösning på hur jag ska gå vidare. Hur jag ska kunna försörja mig, hur jag ska kunna jobba. Vilka valmöjligheter jag har och vad jag vill i livet.
Om man ska våga satsa på drömmen och djupdyka in i en ny värld som jag verkligen inspireras av. Samt brinner för och som jag lärt mig att älska även fast det är otroligt mycket mer jobb med det än vad man kan tro.

Men såklart var mitt fall den hårdaste nöten att knäcka, haha. Men jag är ju inte den som lägger mig ner och ger upp direkt. Vilket ni förhoppningsvis har märkt vid det här laget!

Tack alla inblandade för en intressant och givande kväll! Många intressanta samtal och jag hoppas att det kanske kan komma något gott ur detta i slutändan ändå. För att ge upp bara för att det är lite jobbigt är liksom inte riktigt min grej!

Hoppas att ni alla har haft en bra dag, ge aldrig upp och sikta mot stjärnorna! Man lever ju faktiskt bara en gång, så ta hand om er. Stora kramar till er alla!

Stort tack till följande för en väldigt intressant och givande kväll!

Arbetsförmedlingen – Nyföretagarcentrum – Yesbox – Drivhuset – Swedbank – Länsförsäkringar – Handelsbanken – Almi

Lite förändring – Lite energi

Lördag, mysdag och försök till att samla lite energi.

Idag känner jag mig verkligen som världens tråkigaste morsa. Men jag tror faktiskt att barn kan behöva ha lite tråkigt ibland, även fast man som förälder genast ger sig själv dåligt samvete på en gång.
Pressen på oss föräldrar idag är onödigt hård, samtidigt som det är vi själva som faktiskt sätter standarden. Vi påverkas så enormt av sociala medier idag, av tv, film och övrig media. Har vi inte den perfekta fasaden, den perfekta trädgården, det mest moderna huset osv så klandrar vi oss själva.

När man då som ensamstående förälder på heltid till exempel inte hinner med lika mycket som föräldrar som lever i tvåsamhet, så är man ändå så dum att man sätter samma press på sig att hinna med lika mycket som två föräldrar hinner per dag.
Man sätter press på att hitta på pedagogiska aktiviteter för barnen, man ska laga all mar från grunden. Man ska ha en kliniskt rent hem och ändå lyckas leva med (som i mitt fall) två barn i åldrarna fem och snart fyra. Vilket i mitt fall, som jag gärna delar med mig till er, är totalt omöjligt!

Så för att få något vettigt gjort idag så har jag faktiskt (med handen på hjärtat) mutat mina barn med deras plattor, film på tv:n och snacks! Den typen av dålig morsa är jag! Men jag har tack vare det fått hängt tvätt samt vikt massor med tvätt.  Städat i skåp och grejat allmänt här hemma (som såklart inte syns ändå).
Slänger in lite bilder här på när jag trots allt lyckades flytta upp alla gardinstängerna här hemma. Tänk att såpass små förändringar faktiskt kan göra otroligt mycket. Både för rummet i sig och för ens egna energidepåer.
Jag upplever det så i alla fall! Att när man känner och ser att man får gjort något som verkligen syns så får man lite energi påfyllning.
Vilket man som utbränd ensamstående småbarnsmorsa inte tackar nej till direkt!

En effektiv förmiddag

Dessutom har jag idag gjort så gott som jag har kunnat med att försöka dela vår historia vidare till övriga media. Jag har fått några svar redan, så förhoppningsvis kanske det leder till något ytterligare.
Min högsta önskan är att vår historia sprids så att denna fruktansvärda mardröm får ett slut!

Förhoppningsvis kan jag hjälpa någon att undvika samma situation som vi hamnat i. Kanske kan min historia samt det vi behöver gå igenom nu. Göra så att de som kommer efter oss slipper samma brutala och elaka behandling!

Förhoppningsvis gör detta att Ale kommun och övriga kommuner med samma synsätt samt tar sig i kragen. Börjar se till invånarnas samt individernas behov och inte bara ser till pengarna. Det synsättet gör mig illamående på riktigt!

Jag funderar dagligen på hur många individer som kommunen har nekat i dörren. Som i sin tur inte har vågat ta det vidare. Eller som inte har haft möjlighet att ta det vidare? Eller som inte har haft förmågan att föra sin talan mot en kommun och deras jurister! Jag blir arg bara av tanken, får jag möjlighet att jobba för att hjälpa andra sedan så hade det varit underbart.

För just nu kan jag bara försvara mig själv och barnen. Men drömmen växer starkare för varje dag att få möjlighet att hjälpa andra utsatta individer/familjer i framtiden. För såhär SKA det inte behöva gå till!

Hoppas att ni alla har haft en underbar lördag! Nu ska vi krypa till kojs snart för att ladda ny energi inför morgondagen. Förhoppningsvis är denna mamman lite roligare då också, med lite mer energi. Och lite mindre migrän, haha! Stora kramar från oss alla tre!

Jag vann!! Jag vann i rätten!!

Alltså jag vet knappt vart jag ska börja, hela veckan än så länge har varit helt kaotisk med besök på barnsjukhuset idag igen för Max bland annat. Detta med en hel del jobbiga besked, frågeställningar osv.

Denna måndagen var dessutom en av de värsta dagarna jag varit med om på väldigt länge. Allt detta tjafs med kommuner och myndigheter mfl i snart tre år har börjat ta ut sin rätt på mig. Att inte heller få sova ordentligt på nästan fyra år gör ju inte saken bättre heller, så stresspåslag är inget min kropp gillar just nu. Och måndagen var bland det värsta på länge! 

Tack du underbara vän som utan att tveka ställde upp när du hörde hur ledsen och uppgiven jag var ❤


I alla fall så fick jag äntligen några minuter på mig att springa ut till brevlådan ikväll och hämta posten (vilket inte alltid är möjligt pga Maxens svårigheter och att jag är ensamstående tvåbarnsmamma liksom, haha). Döm av min förvåning när jag ser att där ligger ett brev från förvaltningsrätten!

Första känslan jag får är ont i magen, jag tänkte att nu har de skickat vidare även denna överklagan till en annan förvaltningsrätt som de gjorde med vår överklagan om assistansansökan (som numera befinner sig hos Falu förvaltningsrätt i väntan på sin tur för den som undrar). Men när jag öppnar brevet är det första jag ser högst upp på pappret som är vikt “Domslut”.. Tappade hakan redan där då överklagan inkom till förvaltningsrätten i Göteborg den 16/8, dvs typ för bara någon vecka sedan! Jag har aldrig varit med om att det någonsin gått såhär fort! Aldrig ens hört talas om det!
Men ja där stod det, svart på vitt att jag vinner och har härmed rätt enligt lag att vara anställd som anhörigvårdare åt Max!! 

Det står så oerhört mycket mer bra i den domen, om hur Max tillsynsbehov/vårdbehov/omsorgsbehov mm helt klart överstiger det “normala föräldraansvaret”. Det står även där att Max behöver ständig övervakning och tillsyn dygnet runt och hur kommunen ska se till att avlösningen minsann tillgodoser en del av de behoven, utöver min anställning som anhörigvårdare. 

Jag tänkte egentligen skriva ett mycket mer ingående inlägg om detta men jag är alldeles för uppe i varv och överlycklig över att saker och ting kanske äntligen börjar vända. Att dessutom få svart på vitt att det jag säger är sant och att Max behöver den vården han behöver är så jävla skönt! Det ska bli underbart att få trycka upp detta i fejset på alla de från kommunen som motarbetat mig konstant i snart tre års tid på måndag när det är dags för nästa västbusmöte igen.

Tack alla älskade ni som tror på mig och peppar mig vidare när jag känner mig uppgiven och slutkörd ❤ ni är bäst! Stora kramar!

I väntans tider!

Man måste få jobba för det man vill ha

Jag vet inte hur ni gör när era barn vill ha något speciellt som kommer kräva väldigt mycket av er alla i framtiden, något utöver det vanliga så att säga. Jag försöker leva efter att man ska få vara med och ta ansvar så tidigt som möjligt, få hjälpa till, få uppgifter att genomföra, få kämpa lite och känna att de verkligen medverkar till att genomföra det dem önskar. Dessutom vet jag själv hur mycket man växer med att få vara så delaktig som möjligt, att få möjlighet att hjälpa till oavsett hur gammal man är.

Så även om Max tröttnar inom två minuter så får han ändå möjlighet att hjälpa till på den nivån han kan hantera, han får köra sin lilla skottkärra, använda sin spade, hjälpa till att kratta på gårdsplanen, plocka grönt till kaninerna, bära tomma vattenkärl som ska fyllas på, skrubba i sin höjd osv. Och även om han springer runt i sin egen bubbla utan koll på omvärlden efter två minuter så är han ändå så lycklig över att få vara med och försöker verkligen så gott han kan, i den mån han klarar av att fokusera haha.

Sebastian tar verkligen sitt “jobb” på allvar och kämpade sig svettig när vi gjorde förberedelserna som ni ser på bilderna nedan. Jag blir så himla stolt för jag känner och ser verkligen hur han engagerar sig och är stolt över ansvaret han fått, som när vi skrubbade väggarna i stallet så tog han i från tårna och kämpade verkligen för att han ville att det skulle bli så fint som möjligt.
Vilket nu gör honom jätte glad och stolt då ha

n varit med och gjort det så fint där inne, vilket var en del av förberedelserna som vi behöver fixa innan vi kan ta hem själva “önskningen” som de längtar så mycket efter. (läs mamman längtar efter, haha!)

Vad tror ni att vi kommer hitta på?

Har ni några teorier? Någon som vågar sig på en gissning? Haha!
Jag har dock lite förberedelser kvar att göra som barnen inte kan hjälpa till med tyvärr (man måste få älska att utnyttja sina barn för barnarbete ibland, haha. Hoppas verkligen att ni förstår ironin i detta!) Bland annat behöver jag gå bananas med röjsågen, skruvdragaren och sågen innan vi kan säga att vi är färdiga nog.

Min dröm är dock att få till en hönsgård i framtiden med så vi kan ha egna små hönapönor som ger oss ägg, kanske nån ankis också som kan äta upp alla satans sniglar som annars käkar upp mina jordgubbar och blommor!
Egentligen skulle jag vilja ha mini getter också för att dom är så satans söta men då tror jag att barnens mormor kommer bli galen och tro att jag blivit helt knäpp, haha. Men de är ju så förbaskat söta! Eller hur? Och visst behöver en gård lite djur? (Ps hon kommer bli sucka bara hon läser detta haha!)

Hoppas att ni får en super bra dag, kom gärna med tankar och åsikter om hur ni ser på detta att låta barnen vara så delaktiga som möjligt trots ung ålder. Stora kramar!

Vattenkrig och solsken!

En fantastisk lördag, massor med bilder, kärlek i mängder!

Lördag

En helt underbar lördag blev det som började med strålande solsken, sen dök barnens mormor, moster och min mormor upp för några härliga timmar i solen med bustrollen. Moster hade vattenkrig i tankarna och hann väl inte ens mer än uttala ordet innan kriget var i full gång, haha. 😀
Vilket i sin resulterade i en dygnsur moster och mormor, medans killarna tjöt av skratt samtidigt som vattnet flög över gräsmattan. Som ni kanske ser på bilderna så lyckades jag fånga en hel del goa underbara fantastiskt roliga ögonblick på bild!

Sen avslutade vi dagen med att vara barnvakter åt två underbara barn vars hela familj vi brukar umgås med när tillfälle ges och Max är tillräckligt frisk. Kändes så skönt att kunna hjälpa dessa underbara människor när de alltid ställer upp så mycket för mig och pojkarna.
Så vi rensade i trädgården, lekte, åt glass, hoppade studsmatta, pusslade, kollade på film och avslutade det hela med bananpannkakor tillsammans. Så kul när alla 4 bustrollen lekte fantastiskt tillsammans och hade så roligt tillsammans!

Söndag

Imorgon måndag kommer jag äntligen att få lite avlösning igen så förhoppningsvis får jag lite gjort då nästa avlösningstillfälle inte är förrän om ca 2 veckor efter det. Så behöver kolla igenom kylskåpet/skåpen i köket och se om jag behöver bunkra upp med mer.

Idag har vi bara myst allihopa och laddat batterierna, pojkarna har badat balja med massa badskum och vattenleksaker i vårt lilla badrum medans jag till och med har hunnit unna mig en dusch, haha. Tanken från början var att vi skulle vart ute idag men då det blåser och har blåst som tusan hela dagen så planen med utomhusbad och gårdsgrejande lades på hyllan. Istället har vi sovit middag tillsammans i min säng och pysslat inomhus.

Jag har även hunnit smörja in mig med St Tropez express tan för första gången så jag ska försöka återkomma imorgon med vad resultatet blev och vad jag tyckte om den, jag hoppas verkligen inte att jag blir orange i alla fall för då lär jag skrämma ungarna på dagis mer än den gången de tyckte att jag såg ut som en vampyr för att jag hade tatuerat mina ögonbryn, haha!

Hoppas verkligen att ni har haft en helt underbar helg, så nu ser vi fram emot en ny vecka med helt nya möjligheter och en helt ny månad. Jag har nämligen bestämt att Juli ska bli vår månad där saker och ting vänder till det bättre! Kram på er!

Så mycket nytt!

Äntligen är min alldeles egna hemsida + blogg nästan helt klara! Är så himla lycklig för detta är något jag har funderat på otroligt länge, men som jag inte haft möjlighet att ta tag i förrän nu.

Så nu har jag officiellt en helt egen sida som jag kan göra precis vad jag vill med! Vilket blir ytterligare ett steg mot en mer seriös och professionell satsning på mitt skrivande.

Tack så mycket för ert tålamod under denna tiden då det varit extra tyst här inne, för förutom hemsideflytten och blogg flytten, så har det hänt otroligt mycket kring Max. Det har varit massa möten, jag sitter i telefon nonstop varje vardag och jagar myndigheter/sjukvård/försäkringskassan/försäkringsbolag mfl. Jag har sååå mycket att berätta för er! Men det får bli i ett enskilt inlägg, just nu vill jag bara välkomna er hit till min alldeles egna nalima.se! Jag hoppas så att ni tycker att detta kommer bli lika spännande som jag gör!

Sen vill jag även rikta ett enormt stort tack till enklaknep för all hjälp och pedagogiska förklaringar om hur jag skulle gå till väga för att få allt detta med hemsidan och bloggen att fungera, du är helt enkelt bara bäst!

I söndags åkte prinsessan!

Jag har verkligen världens bästa “team” runt mig när det kommer till hästen, träning och kunskap. Jag är så otroligt tacksam för all den hjälpen jag får med min älskade tös!

Så efter alla förberedelserna i helgen och lämnaden av utrustning samt annat smått och gott hos Neytiri’s fina uppfödare Maria, så åkte hon vidare till bästa Hanna i söndags för att sättas igång igen. ❤ Jag kunde inte känt mig tryggare!

Då Neytiri är min drömhäst, den där hästen jag har önskat mig hela mitt liv men aldrig haft råd att köpa färdigutbildad, så har jag vänt ut och in på både plånbok samt mig själv för att ha råd att ha kvar henne sen dess att jag blev lämnad för lite mer än två år sedan. Och eftersom jag själv inte har tiden jag önskar och behöver pga Maxens vårdbehov mm så har jag fått stalla upp henne på “fullservice” där allt ingår sen i mitten av Mars 2015, samt “fullservice+ridning/inridning” därefter. Annars vet jag inte hur jag skulle få ihop livet alls.

Och att få såhär fina uppdateringar av uppfödare Maria värmer hela mitt hjärta ❤ Finns nog inte någon mer än henne som jag litar så fullt på när det kommer till hästeriet.  Hon är ofantligt duktig och besitter en enorm kunskap, och Hanna likaså. Så kunde inte känt mig tryggare trots att jag inte kan delta själv som jag hade önskat.

Ha en fin dag nu allihopa!

#blogg #häst #unghäst #fyrårstestet #tillridning  #inridning #hästar #toppbloggare #mamma #mammalivet #mammablogg #mammablogger #nouw

#NOUW30DAYSCHALLENGE

Så nu ska jag också skriva ett inlägg angående #NOUW30DAYSCHALLENGE så jag som plus i kanten även an vara med och tävla om de fina priserna. Vem hade inte velat åka till London liksom? Hallå eller, ensamstående mamma till två små barn under fem år 😅 enda egentiden jag eventuellt kan få är när de båda två har möjlighet att gå på förskolan och då har jag allt annat kring vården/myndigheterna/alla kontakter att styra upp. Så jag hade garanterat inte tackat nej direkt!

Nej men seriöst, vem mer är på den här fantastiska utmaningen som #nouw har kommit på? Jag tycker att det ska bli otroligt roligt då ett av mina mål det här året är att bli mer professionell i mitt bloggande och att få både mig samt bloggen att växa så mycket som möjligt. Dessutom tycker jag att det kan vara väldigt utvecklande för mitt skrivande, att få möjlighet att utmana mig dagligen för att producera så bra texter som möjligt.

Så kan inte du också vara med och tävla om din blogg ligger på nouw.com! Annars kanske du kan vara med ändå? Kanske kan det hjälpa dig med ett peppande tänk och kanske även se det som en egen utmaning för att utveckla dig själv?
Killar och tjejer nu kör vi! Länka gärna era bloggar i kommentarerna nedan så ska jag försöka gå in och kika på dem alla! ❤

https://nouw.com/magazine/boosta-din-blogg-och-vinn-resa-till-lond-4221?cache=119420113

Namnbyte på gång!

Har så himla mycket roligt på gång just nu så det är helt galet! Det är så kul, jag känner hur jag lär mig mer och mer för varje dag som går, personlig utveckling “Here I come!”

Så det kommer ske lite förändringar här nu på bloggen, bla då jag blivit uppmärksam på att texter tas utan att man frågar om lov, men främst för att jag känner att detta är nästa steg för mig i den riktningen jag vill gå. Åt en mer professionell riktning, där jag kommer satsa mer och mer för att få bloggen så stor som möjligt. Men med en hög nivå på inlägg/texter samt övrigt innehåll.

Så välkomna att följa med till nästa nivå och kom gärna med tankar samt idéer om ni anser att det fattas något. ❤

Mitt nya bloggnamn blir Nalima, ​så de adresserna ni hittar mig på nu är följande:

#mammablogg #mammaliv #blogger #nouwblogger #nouw #personligutveckling #blogg #mama #viföräldrar #föräldrablogg #topblogga #siktamotstjärnorna